De ogudaktigas oundvikliga dom | Jud 14-16

De ogudaktigas oundvikliga dom | Jud 14-16

Som kristna tror vi att Bibeln är Guds ord. Vi tror att hela Bibeln är det och inte bara utvalda delar. Eftersom hela Bibeln är Guds ord vill vi också i våra predikningar gå igenom hela böcker vers för vers så att vi får höra hela Guds rådslut och inte bara de delar som predikanten gillar bäst. 

Vi håller på att gå igenom det korta brevet från Jesu bror, Judas. Det är ett strävt brev. Han säger att han var ivrig att skriva om vår gemensamma frälsning. Han ville alltså skriva ett uppmuntrande brev där han firar allt det goda som vi fått som en gåva. Men det blev inte så. Han fann det nödvändigt att skriva ett brev som manar församlingen att fortsätta kämpa för den tro som en gång för alla överlämnats åt de heliga. Varför? Jo, för att det hade nästlat sig in personer i församlingen som förgiftar församlingen. Som vilseleder och som manipulerar och splittrar och skapar misstro. 

Därför har vi sett gång på gång att Judas i det här brevet talar om dels hur vi ska känna igen dessa falska bröder, men framförallt vilken dom de har att vänta. Han talar om att de finns i församlingen – att de är där när församlingen samlas och festar tillsammans med dem och tar för sig. Han talar om deras karaktär – att de är omoraliska, upproriska och vanvördiga. Att de inte kan vara stilla; de är som vilda havsvågor som bara river upp dy och smuts. Han talar om deras inverkan på andra i församlingen, att de leder andra vilse, bort från evangeliet och in i uppror. Han talar om deras lära, att de alltid skapar ursäkter för att motivera sin upproriskhet. Men vad som alltid återkommer när Judas säger något nytt om dessa falska bröder är att han talar om den dom som de oundvikligen har att vänta. 

Han talar i vers 4 att deras dom sedan länge är förutsagd i Skriften. I vers 5-7 ger han tre exempel på falska bröder som fått sin dom och som står som exempel för oss. Han säger i vers 5 att Herren dödade dem av Israel som inte trodde. Han säger i vers 6 att de fallna änglarna hålls i förvar i mörker med eviga bojor till den stora dagens dom. Han säger i vers 7 att Sodom och Gomorra står som ett varnande exempel och får sitt straff i evig eld. Han säger i vers 10 att de fördärvar sig själva. Han säger i vers 11 att de har gjort uppror som Kora och gått under. I vers 13 säger han att de har det svarta mörkret att vänta för evigt. Och nu kommer vi till vers 14-16 som återigen betonar den oundvikliga och fruktansvärda domen. Låt oss läsa texten. 

Judasbrevet 14–16 (SFB-15)

14Henok, i det sjunde släktledet efter Adam, profeterade om dem: “Se, Herren kommer med sina tusentals heliga 15för att hålla dom över alla och ställa varje själ till svars för alla de gudlösa gärningar de gjort och för alla de hårda ord som gudlösa syndare har talat mot honom.” 16De klagar missnöjt över sitt öde och följer sina begär, de är stora i orden och smickrar dem som de har nytta av.

Så lyder Guds ord. Det är en text som handlar om Guds dom och därför kommer också predikan att handla om Guds dom. Det finns förstås mycket mer att säga, men utifrån texten vill jag ge fyra punkter att hänga upp predikan på. För det första, att Herren ska komma. För det andra, att han kommer för att döma. Och för det tredje, att han ska döma de ogudaktiga – och här tänkte jag också säga något kort om vad han ska döma de ogudaktiga till. Sedan ska vi avslutningsvis titta på den 16:e versen som än en gång talar om de ogudaktigas synd.

I. HERREN SKA KOMMA

Så, för det första: Herren ska komma. Judas hänvisar till en profetia av Henok, som levde i det sjunde släktledet efter Adam. Det är märkligt eftersom den här profetian inte står i Bibeln. Henok är den ende, tillsammans med Elia, som aldrig dog en naturlig död utan som togs upp in i Guds härlighet. Det är egentligen det enda vi vet om honom. Han fick barn, han fann nåd hos Gud och han togs bort utan att möta döden. Det är egentligen Bibelns hela undervisning om honom. Men här plockar Judas upp en profetia som är hämtad från Första Henoksboken, som inte är en del av Bibeln och som inte ens är en del av de apokryfiska böckerna. Den här boken var mycket populär på den här tiden och kanske var det en bok som de falska bröderna gärna ville hänvisa till. 

Nu skriver Judas under den helige Andes inspiration och tar upp en sak som verkligen är sann i den boken, nämligen profetian att ”Herren kommer med sina tusentals heliga för att att hålla dom över alla och ställa varje själ till svars för alla de gudlösa gärningar de gjort och för alla de hårda ord som gudlösa syndare har talat mot honom.” Det finns många bibeltexter som också säger samma sak. Men det är intressant att han går så långt tillbaka som till den sjunde generationen efter Adam. Det innebär att den allra första profetian som kom genom en människa handlade om Kristi andra ankomst och om att han ska döma världen. Och tittar vi längst bak i Bibeln, i Uppenbarelsebokens sista ord, hittar vi en bön och en profetia om Kristi andra ankomst. 

Lärdomen är förstås att vi som kristna måste leva i ljuset av den verkligheten. Kristus kommer att komma tillbaka. Och när han kommer, kommer han som domare. Hör var Jesus själv säger, 

Matteusevangeliet 25:31–34, 41, 46 (SFB-15)

31När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglar med honom, då ska han sätta sig på sin härlighets tron. 32Och alla folk ska samlas inför honom, och han ska skilja dem från varandra som herden skiljer fåren från getterna. 33Och han ska ställa fåren på sin högra sida och getterna på den vänstra.

34Då ska Kungen säga till dem som står på hans högra sida: Kom, ni min Fars välsignade, och ta emot det rike som stått berett för er sedan världens skapelse. […]

41Sedan ska han säga till dem som står på den vänstra sidan: Gå bort från mig, ni förbannade, till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar. […]46Och dessa ska gå bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv.

Han ska komma. Det kommer en dag då allt som är dolt ska uppenbaras, då vi ska avlägga räkenskap för varje onyttigt ord vi talat (Matt 12:33). Låt oss leva i ljuset av det. 

II. HAN KOMMER FÖR ATT DÖMA

Vi går vidare till andra punkten, som jag egentligen redan varit inne på: att Herren kommer för att döma. Han kommer som domare. Vi har hört texten från Matteus 25 och det finns flera andra vi skulle kunna titta på om det fanns tid. Men vi kan lägga märke till i vår text att det står att han ska komma med tusentals heliga. Vilka är dessa ”heliga”? Det skulle kunna vara troende, det finns vissa texter som skulle kunna öppna för det. Men i det här sammanhanget när det handlar om att verkställa en dom verkar det handla om änglar. Han ska komma med tusentals änglar. Vi har redan hört Matt 25 om när Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglar med honom då han ska sätta sig på sin härlighets tron och hålla dom. Och vi har den fruktansvärda scenen i Uppenbarelsebokens 19:e kapitel när Kristus kommer tillbaka, som en ryttare på en vit häst, med ögon som eldslågor, med många kronor på sitt huvud, med en mantel som var doppad i blod och med ett namn skrivet på sin höft, ”Kungarnas Kung och herrarnas Herre”. Också här följs han av de himmelska härarna. De vinner en förkrossande seger över Satan och hans anhängare och sedan såg Johannes en stor vit tron och honom som satt på den. För hans ansikte flydde himmel och jord. Och böcker öppnades och han höll dom. 

Det finns en intressant detalj i den 15:e versen i vår text. Judas använder ordet ”ogudaktig” (ἀσεβής) inte mindre än fyra gånger i samma vers. Två gånger som adjektiv (ogudaktig), en gång som substantiv (ogudaktighet) och en gång som verb (handlat ogudaktigt). Så en ordagrann översättning skulle kunna säga att han ska ”hålla dom över alla och överbevisa alla de ogudaktiga om alla deras ogudaktiga gärningar genom vilka de handlat ogudaktigt och om alla de hårda ord som ogudaktiga syndare har talat emot honom.” 

Ni hör – han betonar orden ”alla” och ”ogudaktiga”. De ogudaktiga är de som inte fruktar Gud. Det är de som inte har några gränser i sina ord; som är blasfemiska; som talar utan att ha något förstånd om det heliga de talar om; de vars ord avslöjar deras hjärtas högmod och arrogans.

III. DE OGUDAKTIGAS DOM

Men vad är det då de ogudaktiga ska dömas till? Judas har redan nämnt flera saker. Han har talat om eviga bojor, evig eld, fördärv och evigt mörker. Allt detta ligger i linje med vad Jesus själv undervisade. Den yttersta domen är något Jesus återkommande talade om. Han hade mer att säga om helvetet än han hade att säga om himlen, och av all Bibelns undervisning om helvetet kommer det allra mesta från Jesus själv. 

Gehenna – evig eld

I bergspredikan, i Matteusevangeliet 5-7, varnade han för helvetets eld. Han talade om att det är bättre att vi river ut ett öga, att en del av vår kropp går förlorad än att hela vår kropp kastas i det brinnande Gehenna. Gehenna var dåtidens soptipp. Den låg i Hinnoms dal precis utanför Jerusalem, och där brände man stadens sopor i en eld som aldrig slocknade. Det var det konceptet Jesus använde för att beskriva helvetet. 

I Markusevangeliet 9:43 talar Jesus om ”elden som aldrig släcks” och så har han en sorts refräng som han återkommer till, ”där masken inte dör och där elden inte släcks.” Det tycks alltså vara en eld som inte förtär utan bara plågar, och som aldrig upphör. 

I Matteus 25, som vi redan hört talar han om sin andra ankomst där han i vers 41 förvisar de orättfärdiga till den ”eviga elden”, och sedan i vers 46 till ”evigt straff”. Han tycks betona den eviga aspekten. I Matteus 26:24 säger han, ”ve den människa genom vilken Människosonen blir förrådd! Det hade varit bättre för den människan att aldrig ha blivit född.” Det innebär att när det handlar om Judas så skulle icke-existens ha varit bättre än det han kommer att lida. Det skulle ha varit bättre för honom om han aldrig hade blivit född eftersom han kommer att vara med om något långt värre än icke-existens. 

Smärta

En annan aspekt av helvetet är själslig och fysisk smärta. Jesus talar om den plats där man gråter och skär tänder. Hör till exempel vad han säger i Matteus 13:40, där han förklarar liknelsen om ogräset.

Matteusevangeliet 13:40–42 (SFB-15)

40Som när ogräset samlas ihop och bränns upp i eld ska det bli vid tidens slut. 41Människosonen ska sända ut sina änglar, och de ska samla ihop ur hans rike allt som förleder och alla som gör orätt 42och kasta dem i den brinnande ugnen. Där ska man gråta och gnissla tänder.

Eller i liknelsen om kungasonens bröllop. 

Matteusevangeliet 22:13 (SFB-98)

13Då sade kungen till tjänarna: Bind honom till händer och fötter och kasta ut honom i mörkret här utanför! Där skall man gråta och skära tänder.

Här nämner Jesus också konceptet om mörkret utanför – det innebär att man är utesluten från Guds folks glädjefyllda gemenskap med Gud själv. Man är utanför, utanför Kristi försoning. 

I Lukas 16 berättar Jesus liknelsen om en rik man och en fattig man som heter Lasaros. I den 22:a versen säger han,

Lukasevangeliet 16:22–24 (SFB-15)

22Så dog den fattige, och han fördes av änglarna till platsen vid Abrahams sida.

Även den rike dog och blev begravd. 23I helvetet, där han plågades, lyfte han sin blick…

Här har vi en bild av någon som befinner sig i evig plåga, för både kropp och själ. Och han ropade efter barmhärtighet och bad om en droppe vatten så att han kunde svalka sin tunga, eftersom han plågas i elden. 

Senare, i vers 28 säger han att han har fem bröder och att han vill att någon går och varnar dem så att inte de också kommer denna plågans plats. Det verkar vara en plåga för både kropp och själ.

Olika grader

Samtidigt som helvetet är en evig plåga för både kropp och själ verkar det ändå finnas olika grader av straff. 

I Matteus 11 ropar Jesus ve-rop som en gammaltestamentlig profet. Han ropar om städerna i Galileen där han gått runt och predikat. Han säger i den 21:a versen, 

Matteusevangeliet 11:21–22 (SFB-15)

21Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! För om kraftgärningarna som gjorts hos er hade gjorts i Tyrus och Sidon, skulle de för länge sedan ha omvänt sig i säck och aska. 22Jag säger er: Tyrus och Sidon ska få det lindrigare på domens dag än ni.

Det ska bli värre för Korasin och Betsaida än för Tyrus och Sidon. Sedan säger han att det ska bli värre för Kapernaum än för Sodom. Båda ska alltså gå under, men den ena får en värre dom än den andra. Vad beror det på? Jesus säger att av den som har fått mycket givet ska också krävas mycket (Luk 12:48).

Hör vad Hebreerbrevets författare säger,

Hebreérbrevet 10:28–31 (SFB-15)

28Den som förkastar Mose lag ska utan förbarmande dö om två eller tre vittnar mot honom. 29Hur mycket strängare straff tror ni då inte den förtjänar som trampar på Guds Son, föraktar det förbundsblod som har helgat honom, och som kränker nådens Ande? 30Vi känner honom som har sagt: Min är hämnden, jag ska utkräva den, och dessutom: Herren ska döma sitt folk. 31Det är fruktansvärt att falla i den levande Gudens händer.

Det innebär att om du känner till Guds Son, om du har hört evangeliet att han utgav sitt liv för att du skulle kunna leva och få del av allt som är hans – om du har hört har mycket blivit dig givet. Om du då har förkastat det kommer du att få en strängare dom. 

Det leder oss tillbaka till texten i Judas brev. Judas talar om falska bröder – om personer som nästlat sig in i församlingen och säger att de är kristna. Som deltar som medlemmar när församlingen firar Herrens måltid och förnyar sitt förbund med varandra. Det är deras dom han talar om. De har inte bara hört evangeliet och förkastat det. De vilseleder också andra. De är blindskär, dolda klippor precis under vattenytan som river sönder skrovet på fartyget och leder besättningen till sin undergång. Aposteln Jakob säger att inte många ska bli lärare, eftersom de ska avkrävas en strängare dom (Jak 3:1). Det är ett oerhört ansvar.  

IV. DE OGUDAKTIGAS SYND

Vi går vidare och tittar mycket kort på dessa personers synd, som än en gång står beskriven i vers 16. 

Judas säger först att ”de klagar missnöjt”, eller mer ordagrant: de är missnöjda klagare. De hittar ständigt fel i församlingen. Vilket innebär att de också är missnöjda med hur Gud i sin försyn ordnat det för dem. De kan inte underordna sig Guds vilja och herravälde. De klandrar allt och alla utom sig själva. 

Han säger vidare att de följer sina egna begär, vilket är en återkommande beskrivning i Nya testamentet på den som inte är född på nytt (2 Petr 3:3). De har varken kraft eller intresse att lägga band på sig själva. De är helt upptagna av sig själva och är, som Judas säger, ”stora i orden”. De är arroganta och framställer sig själva som att de är på en annan nivå av kunskap och mognad än alla andra. 

Dessutom är de manipulativa och smickrar den som de har nytta av. Det finns hos dem en väldigt trevlig sida som de kan ta fram om det behövs. 

Jesus sa att ”det som går ut ur munnen kommer från hjärtat, och det gör människan oren.” Här har Judas än en gång gett vägledning i vad vi ska titta efter för att avslöja de falska bröderna. Om det som kommer ut ur munnen är ständigt missnöje, arrogans och manipulation så är det kännetecknande för vad som finns i deras hjärta. Och då måste vi till varje pris hantera det. 

AVSLUTNING

Vad betyder det här för oss? Som avslutning vill jag ge två korta tankar. 

För det första: Judas brev talar kraftfullt om Guds dom över dessa falska bröder. Det talar mer kraftfullt än jag någonsin skulle våga. Men kraften i Judas brev lär oss någonting om hur Gud ser på dessa personer som river sönder den församling han har köpt med sitt eget blod. Han kommer att döma dem till evig eld. Här finns en lärdom i hur vi behöver förhålla oss till dessa personer. Vi kan inte vara mer barmhärtiga än Gud. 

För det andra: jag är inte säker på att vi talar om helvetet så ofta som vi borde. Jesus återkom till det ofta. Om vi ska förklara evangeliet för någon behöver den personen få en uppfattning om vad det är han eller hon behöver bli frälst ifrån. Vi måste kunna förklara att man inte kan ha både sin synd och Guds rike samtidigt. Man måste välja. Vi har blivit försonade med Gud till högsta tänkbara pris: Jesus Kristus levde det liv vi borde ha levt i vårt ställe. Han stod emot varje frestelse som vi har fallit för. Han levde i fullkomlig rättfärdighet. Men på korset bar han priset för vår synd. All Guds vrede föll på honom och krossade honom. Han bar våra synder i sin kropp upp på korsets trä. Men om vi ska hålla fast vid vår synd kan vi inte ha del i hans försoning. Vi måste omvända oss; vi måste kämpa mot synden och leva våra liv under Kristi herravälde. Då kommer vi att finna att här finns glädjens fullhet och väcka obeskrivlig tacksamhet. Men det börjar med att vi förstår syndens allvar och helvetets verklighet. 

0 kommentarer

Lägg till kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *