Föreställ dig att det fanns en person i din närhet som var extremt noggrann med allt han åt. Allt måste följa hans väldigt specifika och hälsosamma diet. Samtidigt är han noga med lägenheten ska inredas på helt rätt sätt så att man inte kan skada sig och så att allt ska vara harmoniskt. Vidare anser han att det är mycket viktigt att det inte är några kemikalier i tyget på kläderna och att man alltid tvättar händerna med bakteriedödande tvål och handsprit. Allt för att man inte ska bli sjuk och kunna leva så länge som möjligt.
Samtidigt har han det udda beteendet att varje gång han går över gatan så stänger han sina ögon och öron och kliver ut när det passar honom och hoppas att han inte blir påkörd.
Vad skulle du säga om det? En smula motsägelsefullt? Kanske en smula galen? Att vara så noga med så många mindre saker, men inte alls se farorna i det som verkligen kan ta död på en?
Den sjätte och sista bönen i Herren bön hjälper oss att se den stora faran i våra liv, nämligen frestelsen till synd. Den påminner oss om vad det är i våra liv som verkligen kan skada oss och ber om Guds hjälp och befrielse från denna fara.
Hör hur Heidelbergkatekesen förklarar denna bön:
127:e frågan: Vad är den sjätte bönen?
»Och inled oss inte i frestelse, utan rädda oss från det onda.« Det innebär: eftersom vi själva är så svaga att vi inte kan bestå ett ögonblick och därtill våra svurna fiender – djävulen, världen och vårt eget kött – inte upphör att ansätta oss, uppehåll och stärk oss genom din helige Andes kraft, så att vi förmår göra stadigt motstånd mot dem och inte förlorar denna andliga strid, tills vi slutligen besitter den fullkomliga segern.
//127.Q.What is the sixth petition?
A. And lead us not into temptation, but deliver us from the evil one. That is:
In ourselves we are so weak that we cannot stand even for a moment. 1
Moreover, our sworn enemies – the devil, 2 the world, 3 and our own flesh 4 – do not cease to attack us.
Will you, therefore, uphold and strengthen us by the power of your Holy Spirit, so that in this spiritual war 5 we may not go down to defeat, but always firmly resist our enemies, until we finally obtain the complete victory.
Det är alltså en bön som gör oss kristna medvetna om att vi befinner oss i ett krig, där den största faran är att vi faller i synd. Problemet är att vi är svaga – vi är så svaga att vi inte kan bestå ett ögonblick om det vore upp till oss själva. Därför ber vi. Vi ber om den helige Andes kraft så att vi kan göra motstånd och segra över synden tills den dag då synden inte ska finnas mer.
Bönen har två delar. Först har vi bönen ”inled oss inte i frestelse” och därefter ”utan rädda oss från det onda”. Därför delar jag upp predikan i två punkter. Den första kallar jag ”hur vi frestas” och den andra ”syndens syndighet.”
I. HUR VI FRESTAS
Vi börjar med den första delen i bönen. Inleder Gud oss i frestelse? Nej, det gör han inte. Jakobs brev 1:13 säger,
13 Ingen som blir frestad ska säga: ”Det är Gud som frestar mig.” Gud frestas inte av det onda och frestar inte heller någon.
Jakobsbrevet 1:13 (SFB-15)
Däremot utsätter Gud oss för prövning, vilket detta grekiska ord också kan översättas till. Men det passar inte att använda ordet prövning i den här bönen eftersom prövning är något som gör oss gott. Gud prövar oss inte för att han behöver veta vad vi klarar, däremot prövar han oss för att vi behöver förstå mer av oss själva.
Det är Satan som frestar oss. Han är Frestaren (Matt 4:3; 1 Thess 3:5). Och vi ber till Gud om den helige Andes kraft så att vi inte skulle besegras av frestelsen och falla i synd.
Satans metoder
Därför vill jag ägna den här första punkten åt dels att fördjupa en smula hur Satan frestar och sedan hur vi kan kämpa emot hans frestelser. Jag vill, med andra ord, göra vad jag kan för att rusta oss för krig. Det finns få saker som är så dåraktiga som en armé som inte har någon beredskap och som underskattar vilka hot som finns och samtidigt överskattar sig själva. Så ska det inte vara med oss. Vi vet att vi kommer att bli attackerade och vi vet att attacken kommer med överväldigande kraft och list. Han kommer, som Uppenbarelseboken 12:12 säger, ”i stor vrede”. Därför rustar vi oss i ödmjukhet och gör oss redo.
Syftet med hans frestelser är att få oss att släppa taget om vår tro. Det är att få oss att överge den smala vägen där vi lever i hoppet om Jesu tillräckliga offer och där vi vill leva våra liv till hans ära. Han vill få oss att tvivla på Guds godhet – kanske till och med hans existens – och nyttan och glädjen i att vara ett Guds barn. Satan vill äga vårt hjärta och vår lojalitet. Han vill vara vår herre.
Därför frestar han oss, vilket vi behöver vara redo för. Hur frestar han oss? Det finns mycket att säga och det här ska vara en kort predikan. Därför blir det mer summariskt än det brukar vara, men jag vill nämna fem metoder. Fem knep som Satan använder för att vända oss bort från Kristus och in i slaveri under den gamle draken.
1. Utnyttjar personliga svagheter
För det första: han är mycket gammal och är väl bekant med den mänskliga naturen. Han vet inte vad som finns i ditt hjärta, men han ser dina svagheter och utnyttjar dem. Om du är ambitiös lovar han framgång. Om du har lätt att bli nedslagen öser han på med självfördömelse.
2. Utnyttjar sårbara livsperioder
Vidare, för det andra: han utnyttjar inte bara din personlighet, han utnyttjar också olika perioder i livet då du är extra sårbar.
i. Nya kristna
Till exempel om du är ny i den kristna tron. Du har inte hunnit bli särskilt rotad i tron och i Kristi kärlek och han kastar över dig blasfemiska tankar om Gud och gör allt han kan för att underminera ditt förtroende för församlingen.
ii. Sysslolösa
En annan livsperiod, om man kan säga så, är när du är sysslolös. Du är lättare att träffa med brinnande pilar när du sitter stilla. När du är sysslolös är du mycket mer mottaglig för Satans frestelser. Det får oss att fundera på hur vi använder våra telefoner och hur mycket tid vi ägnar åt meningslöst scrollande, där vi fyller våra sinnen med vad som helst som en algoritm ger oss. Bättre grogrund för Satans frestelser är svårt att tänka sig. Det är som en frestelsemegafon rakt in i vår hjärna.
iii. Svårigheter
En annan sårbar livsperiod är när vi går igenom svårigheter av olika slag. Kanske långtidssjukdom eller förluster eller depressioner. Kanske för att det är lättare att falla in i bitterhet och stolthet och självgodhet. Eller för att det kan få en att tänka att vissa synder är motiverade och kanske till och med moraliska. ”Det är klart att jag måste stjäla om jag är fattig! Gud vill väl inte att jag ska svälta?”
iv. Efter gudstjänst
Ytterligare en sårbar period är efter att vi firat gudstjänst. Jag vet inte varför, men ibland händer det att våra sinnen fylls av kritiska tankar. Det är som att vi ibland glömmer allt gott vi var med om och släpper vår vaksamhet och i stället låter oss dras in i frestelser av högmod och klagan.
v. Efter att vi upptäckt något av Guds kärlek
En annan sårbar period är när vi just upptäckt något nytt av Guds kärlek. När vi tagit steg framåt i tron och fyllts av glädje. Satan är som en pirat som ser ett skepp som är fullt av guld och rikedomar och så riktar han in sig på det.
vi. När vi är ensamma och isolerade
Sista exemplet på sårbara perioder: när vi är ensamma och isolerade. Precis som soldater i en armé – när vi är tillsammas i en församling kan vi hålla varandra uppe och gemenskapen blir starkare än de enskilda delarna var för sig. Men när vi är ensamma är det så mycket lättare att tro på Satans lögner.
3. Målar synden i dygdens färger
En tredje metod Satan använder är att han målar synden i dygdens färger. Vi blir övertygade att det är den rätta kristna tron att gå emot vad Bibeln säger, och att det gör oss till goda personer. Vi kanske säger ”kärlek är väl kärlek, vem man än älskar? Gud är kärlek.” Och så går man rakt emot Bibelns uttryckliga befallning och viger personer av samma kön.
4. Frestar genom oväntade personer
En fjärde metod är att Satan använde oväntade personer för att få oss att dras in i synd. Som förälder kanske man vill skydda sina vuxna barn och så börjar man ursäkta deras synd och ändrar sin teologi så att den bättre passar barnens livsbeslut. Eller man har en god vän som kallar sig kristen och som om och om igen vill dra en in i skvaller och förtal och dela hans bitterhet. Men en vän som pressar en att delta i hans eller hennes synd är ingen god vän.
5. Sammanblandar allmän och särskild kallelse
En femte metod är att Satan vill få oss att sammanblanda det man ibland kallar för vår allmänna kallelse och vår särskilda kallelse. Vår allmänna kallelse är att tro på Kristus och leva enligt hans bud. Vår särskilda kallelse är det arbete i är kallade att göra i samhället. Det kan vara att dela ut post eller kontorsarbete eller att arbeta hemma med barnuppfostran. Dessa är goda saker. Men när vår särskilda kallelse hindrar oss i vår allmänna kallelse så skadar det både den särskilda och den allmänna. Vi behöver en balans mellan dessa för att blomstra och det är en balans Satan vill sabotera.
Hur kan vi kämpa emot Satans frestelser?
Där har vi fem av Satans metoder för att dra oss in i synd, hopplöshet och slaveri. Jag kunde nämna många till, men redan här kan vi se att hans stora kraft som en avgrundens ängel (Upp 9:11) och hans stora list innebär att ingen av oss kan stå emot honom i vår egen kraft. Vi klarar inte ett ögonblick. Därför måste vi se hur fantastiskt det är att inte hela mänskligheten är tillintetgjord. Det är helt och hållet på grund av Jesus Kristus som vår hövding och försvarare, hans fullkomliga offer och hans ständiga förbön för oss.
Samtidigt uppmanar Bibeln oss till att strida mot synden och att kämpa emot Satans frestelser. Hur kan vi göra det? Fyra korta förslag.
1. Undvik ensamhet
För det första: undvik ensamhet. Ja, var medveten om dina sårbara tillstånd. Ta vara på vänner i församlingen och berätta vad du kämpar med. Be någon att hålla dig ansvarig så att alla frestelser kommer fram i ljuset så mycket som möjligt. Tillsammans är vi en kropp med lemmar som håller varandra uppe. När vi är ensamma är vi som kroppsdelar som är frikopplade från kroppen.
2. Undvik sysslolöshet
För det andra: undvik sysslolöshet. Det är en sådan grogrund för att falla för alla möjliga frestelser. Se till att du gör något konstruktivt, både när det gäller din allmänna kallelse och din särskilda kallelse. Vaka över att vara i tjänst för kristna bröder och systra och att sköta ditt arbete väl. Båda dessa gör gott för dig.
3. Studera och praktisera nykterhet
För det tredje: studera och praktisera nykterhet. Första Petrusbrevet 5:8 säger,
8 Var nyktra och vakna. Er fiende djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter någon att sluka.
1 Petrusbrevet 5:8 (SFB-15)
Att vara nykter handlar bland annat om måttfullhet i förhållande till världsliga ting. Om vi är överdrivet intresserade av vad världen har att erbjuda leder det oftast till att vi faller för Satans frestelser. Sök nykterhet. Sök måttfullhet.
4. Vaksamhet
För det fjärde: studera och praktisera vaksamhet. Petrus uppmanar oss att vara både nyktra och vakna. Ha en beredskap. Ta frågan på allvar. Förstå att en skarp situation kommer att uppstå. Vaka över ditt hjärta. Och när du möter frestelsen så har du en beredskap att fly synden och att döda synden.
Så, det var den första punkten om hur vi frestas. Den sjätte bönen i Herrens bön är alltså ”inled oss inte i frestelse”, vilket innebär att vi behöver förstå något av hur Satan frestar och hur vi kan kämpa emot.
II. SYNDENS SYNDIGHET
Då kommer vi till den andra punkten, som jag kallar ”syndens syndighet”. Det är ett uttryck jag lånar från Paulus i Romarbrevet 7:13 där han talar om synden som ”synnerligen syndig”. Men varför ska vi fundera på syndens syndighet? Därför att när vi ber ”rädda oss från det onda” måste vi förstå vad det onda är, nämligen synd. Även om vi skulle förstå texten som ”den onde”, det vill säga, att vi ber om räddning från Satan, så är det värsta Satan kan göra mot oss att dra oss in i synd. Synden är den dödliga ondska vi ber om räddning från.
Syndens ondska
Så låt oss stanna upp och fundera på syndens ondska. Vi gör det i fyra kategorier.
1. Dess ursprung
Vi börjar med syndens ursprung. Den kommer från djävulen. Den kallar djävulen för sin far. Den är den gamle ormens gift.
2. Dess natur
För det andra. Låt oss fundera på syndens natur. Den jämför i Andra Petrusbrevet 2:22 med hundas spya, det mest orena man kan tänka sig. Den jämförs i Första Kungaboken 8:38 med en hjärtats plåga och i Andra Timotheosbrevet 2:17 med cancersvulster.
i. Överträdelse mot Gud
Synden är ond i sin natur eftersom den är en överträdelse mot Gud. Det är ett brott mot hans kungliga lag och innebär högförräderi i hans rike. Det är att gå emot hans vägar och handla trolöst mot honom (3 Mos 26:40). Det är att göra uppror mot Gud, Job 15:25.
ii. Otacksamhet mot Gud
Dessutom är synden ond i sin natur eftersom den är ett uttryck för otacksamhet mot Gud. Han har skapat oss, han föder oss och överöst oss med goda gåvor. Allt vi har, har vi fått som en gåva av honom. Men när vi lever i synd ignorerar vi inte bara hans godhet mot oss utan vi vanhedrar den, vi smutsar ner den.
iii. Dårskap
Synden är ond i sin natur eftersom den är dårskap. Det är dårskap att föredra kortsiktiga njutningar framför ett evigt arv och fullkomlig glädje. Det är en dårskap att ge sig själv till Satan och bli en slav i hans rike. Det är en dårskap av en människa att ge sig själv gift och evig död.
iv. Smutsig
Synden är smutsig. Det är det bästa ord jag kan komma på. Den gör oss orena. Andra Korinthierbrevet 7:1 talar om att den befläckar oss. Men det är en smuts som sitter på insidan och som smutsar ner både vårt förnuft, vår vilja och våra känslor. Den gör oss korrupta och blinda.
v. Förnedrande
Dessutom är synden förnedrande. Den gör oss till djur som är slavar under våra begär. Det är inget ont att vara som ett djur om man är ett djur – det är inget konstigt för en gris att rulla sig i gyttjan om den har lust att göra det. Men en människa som är slav under sina begär som ett djur är djupt förnedrande.
vi. Förslavande
Men synden är inte bara förnedrande, den är också förslavande. Synden gör oss till djävulens tjänare. Han säger att vi ska göra en sak och så gör vi det. Han sa till Judas att förråda Kristus och han gjorde det. Han sa till Ananias att ljuga och han gjorde det. När vi begår synd gör vi oss till tjänare och springer hans ärenden.
Så syndens natur är att den är överträdelse och uppror mot Gud, den är otacksamhet mot Gud, den är dårskap, smutsig, förnedrande och förslavande.
3. Dess verkan
Låt oss då gå till den tredje kategorin av syndens ondska och se vad den gör med oss. Vad är syndens verkan? Romarbrevet 6:23 säger att syndens lön är döden. Uppenbarelseboken 21:8 preciserar det och säger att det är den andra döden.
i. Förlust av glädjens fullhet
Det innebär, å ena sidan, att vi förlorat glädjens fullhet. Jesus säger i Matteusevangeliet 25:41,
41[…] Gå bort från mig, ni förbannade, till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar.
Matteusevangeliet 25:41 (SFB-15)
Först säger han ”gå bort från mig.” Det ordet, säger kyrkofadern Chrysostomos, är värre än eld, eftersom det är att förlora glädjens fullhet. Det är att förvisas från hans förbundsnärvaro. Det visar att synden är det högsta onda eftersom den separerar oss från det högsta goda.
ii. Evig eld
Å andra sidan innebär syndens konsekvenser evig eld. Jesus fortsätter: ”till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar.”
Där finns inga välsignelser. Bara förbannelse. Det finns ingen tidbegränsning. Elden är evig. Det finns ingen lättnad. Det är eld. Det finns inget gott sällskap. Där finns djävulen och hans änglar.
Det är syndens verkan. Det är vad den leder till. Allt lidande som vi går igenom i den här världen är en skuggbild av helvetets lidande. Här är Allsmäktig Guds vrede, Upp 19:15. Här är kropp och själ, som syndat tillsammans, återigen förenade för att lida tillsammans. Det står att de som finns där ska söka döden, men inte finna den, Upp 9:6. Det står att ”röken från deras plåga stiger i evigheters evighet. De har ingen ro vare sig dag eller natt.” Upp 14:11.
Evigheters evighet. Därför är synden den mest dödliga och avskyvärda ondska.
4. Dess botemedel
Låt oss också fundera över syndens ondska genom att se på dess botemedel. Det enda som kan ta bort syndens skuld är Jesu Kristi blod. Guds enfödde Sons blod. Bara genom att han som inte visste av synd blev synd i vårt ställe. Inte en ärkeängel. Bara Guds sons blod. Det är det enda.
Vad betyder det för oss?
Så vad betyder det för oss?
1. Inga små synder
Om synden är en sådan ondska måste vi dels se att det inte finns några små synder. Det finns inget litet förräderi. Varje synd slår mot Guds rätt att regera och uttrycker uppror mot honom. Också den minsta synd kräver Kristi blod för att sonas. Också den minsta synd kräver att Kristus krossas under Guds vrede i vårt ställe.
2. Dårskap att se lätt på den
Därför vore det dårskap att se lätt på synden. Det vore dårskap att förminska den och vifta bort den. Det vore dårskap att rationalisera den och försöka hitta skäl för varför den inte är så farlig. Det vore dårskap att hålla fast vid den hellre än att lämna den. Det vore dårskap att försöka finna njutning i den. Den smutsar ner oss, förnedrar oss och förslavar oss. Den leder till förlust av det högsta goda och till evig eld.
3. Dårskap att välja synden framför lidande
Ja, det vore till och med dårskap att välja synden framför allt eventuellt lidande vi kan utstå i den här världen. Eftersom detta lidande bara skadar oss i det här livet. Men synden är värre än döden. Döden separerar kroppen från själen, men synden separerar människan från Gud.
4. Be andliga böner
Därför, vänner – låt oss be andliga böner. Låt oss först och främst se den stora faran i våra liv och vara angelägna om att vår själ har det rätt ställt med Gud. Vi kan och ska förstås be om mat för dagen och allt kroppsligt vi behöver. Men vi får inte be som hycklarna som bara är upptagna av det yttre. Vår högsta prioritet är förlåtelse för synd och hjälp i kampen att fly synden och döda den.
AVSLUTNING
Du vet säkert att på söndagsmorgonen den 7 december 1941 genomförde den japanska militären en överraskningsattack mot den amerikanska flottan i Pearl Harbor. Amerikanerna hade inte i närheten av den beredskap som de borde haft, trots att det fanns tydliga tecken på att en attack var nära förestående. En Gallup-undersökning som gjordes bara några dagar tidigare visade att 52 procent av amerikanerna trodde att ett krig med Japan kunde bryta ut, och bara 27 procent trodde inte det. Folk i allmänhet kände på sig att något var i görningen.
Dagen innan, lördagen den 6 december, hade den amerikanska underrättelsetjänsten fångat upp ett japanskt meddelande där de frågade om skeppsrörelser och var flottans fartyg låg i Pearl Harbor. En kryptoanalytiker — alltså någon som knäcker koder — lämnade meddelandet till sin chef, men han sa att han skulle titta på det efter helgen och komma tillbaka till henne på måndag. Så tidigt på morgonen den 7 december fick en radarmästare på Oahu in en stor grupp flygplan på skärmen som var på väg rakt mot ön. Han varnade sin chef, men den svarade att det säkert bara var amerikanska B-17-bombplan ute på en övningsflygning.
Faran fanns där rätt framför ögonen på dem. De hade alla tecken de behövde, men ingen tog dem på allvar. Och det ledde till stor förödelse.
Vänner, låt oss ta hotet på allvar. Det innebär att vi först och främst ropar till Gud om dels förlåtelse för våra synder och dels om den helige Andes kraft att uppehålla oss och stärka oss så att vi kan stå emot Satans attacker och kämpa emot synden i våra liv.
0 kommentarer