Kära vänner, då möts vi till gudstjänst på en ny plats igen. Vi är förstås glada och tacksamma att regeringens restriktioner har lättat lite så att vi kan samlas hela församlingen, och samtidigt är vi medvetna om att snabba förändringar hör till vår unga församlings normala liv.
Vi tyckte i äldstegruppen att vi kunde ta det här tillfället att göra en kort paus i genomgången av Judas brev och istället göra det lite festligt genom att predika utifrån en psalm, så efter att ha bett och funderat bestämde jag mig för den 93:e psalmen. Det är en kort psalm, vilket passar en kort predikan, men den har ett budskap som är fantastiskt viktigt. Den talar om Guds allmakt.
Varför är det så viktigt med Guds allmakt? Det har förstås många anledningar, men en av dem handlar om tröst. När det verkar som att hela världen är i gungning, när man tvivlar på sig själv och när det ser ut som att all ens trygghet ryckts bort – då är kunskapen om Guds allmakt ovärderlig. Det är en tröst att veta att han har allt i sin hand. Att han har kontroll, även när jag inte har det.
Det blir också en hjälp för oss att komma ut ur oss själva en smula. En av Jobs storheter var att han tillbad Gud när allt var väl och han tillbad Gud när allt var förlorat. Han tillbad inte Gud för att Gud gjorde livet enkelt för honom, utan för att Gud är värdig hans tillbedjan. När vi får upp blicken för vem Gud är, väcker det vår tillbedjan oavsett vår livssituation. Det riktar oss mot honom och det hjälper oss att förstå våra liv ur ett nytt ljus.
Så låt oss titta på Psalm 93.
Psaltaren 93:1–5 (SFB-15)
1Herren är kung!
Han är klädd i höghet,
Herren är klädd och rustad med kraft.
Världen står fast, den vacklar inte.
2Din tron står fast sedan urminnes tid,
du är av evighet.
3Strömmarna höjer sig, Herre,
strömmarna höjer sin röst,
strömmarna höjer sitt dån.
4Men mäktig är Herren i höjden,
mer än bruset av väldiga vatten,
mer än havets mäktiga bränningar.
5Dina vittnesbörd är alltigenom sanna.
Helighet tillhör ditt hus, Herre, för alltid.
Jag tänkte dela upp psalmen i tre delar. I den första och den längsta punkten ska vi helt enkelt titta på Guds suveränitet utifrån verserna 1-2. I den andra punkten ska vi titta på syndens uppror utifrån verserna 3-4 och i den tredje punkten ska vi titta på Guds sanna ord i vers 5.
I. GUDS SUVERÄNITET
Vi går in i den första punkten i de första två verserna och tittar på Guds suveränitet.
Versen börjar med orden ”Herren är kung”. Det gör inte riktigt rättvisa till den hebreiska texten, därför att ordet ”kung” står som ett verb – Herren kungar. Det är ett verb som innebär att det är en fixerad verklighet. Det har skett i det förflutna och det kommer att pågå i evig tid. Han kungar, det vill säga, han utövar sitt kungaskap. Han regerar.
Jag tänkte att vi skulle titta på de här två orden, ”Herren regerar”, och fundera på vad det betyder för oss. Trots att jag försöker predika lite kortare än vanligt vill jag ändå lägga fram sju underpunkter här.
1. Gud regerar exklusivt
För det första: Gud regerar exklusivt. Texten säger ”Herren är kung”, eller ”Herren regerar.” Det står inte att Satan regerar eller att människor regerar. Det står inte att mänskliga stormakter regerar. Det står inte heller att omständigheter regerar eller att slumpen regerar. I den bibliska världsbilden finns inget som kan kallas tur eller otur – det är hedniska påhitt, en religiös vidskepelse. Det finns inte ens olyckshändelser. Det finns bara Gud och han regerar över allt.
Lägg också märke till att det inte finns något ”och” mellan de två orden. Det står bara ”Herren regerar”. Det står inte att Gud och människor regerar, eller att Gud och Satan regerar, som om det pågick ett kosmiskt krig mellan två jämställda makter. Det finns bara en som regerar och det är Gud. Ingen annan. Makten över våra liv finns inte i Stockholm eller London eller Moskva eller Washington. Bara Gud regerar.
Psalmen börjar med en deklaration som står helt utan villkor. Det är inte så att Gud regerar om det här eller det här är på plats. Nej, det är ett villkorslöst faktum. Herren utövar sitt kungaskap, och alla andra härskare på jorden utövar ett sekundärt herravälde, en lånad auktoritet, som är underordnad kungars Kung och herrars Herre. Gud regerar exklusivt.
2. Gud regerar konstant
För det andra: Gud regerar konstant. Jag nämnde tidigare att det är ett verb som talar om en fixerad verklighet. Det har skett i förfluten tid och det kommer att pågå i all evighet. Det innebär att varje ögonblick utövar han sitt kungaskap. Oavsett när i historien, oavsett var på jorden eller vad som händer så regerar Herren. Det är inte så att Herren har regerat en gång i tiden, men nu har någon annan tagit över hans herravälde. Det är inte heller så att vi behöver vänta på någon dag i framtiden då Gud verkligen ska regera; att han har tagit en paus men en dag ska han träda upp på sin tron igen och utöva sin makt. Det är inte vad texten säger. Den säger att han gör det nu.
Oavsett om det är dag eller natt. Oavsett om vi är unga eller gamla. Han regerar lika mycket nu som när han skapade universum eller som när han delade Röda havet. Han regerar under bra dagar och han regerar under dåliga dagar. Han regerar när vi står på toppen i våra liv och han regerar när vi går i dödsskuggans dal. Han regerar under tider av lidande och i tider av välgång. Han regerar över liv och över död.
3. Gud regerar aktivt
För det tredje: Herren regerar aktivt. Än en gång, det är ett verb. Det är en pågående aktivitet. Det står inte att Herren är en passiv åskådare av vad som pågår i vår värld. Det är inte så att han har lutat sig tillbaka och observerar historien och hoppas att allt till sist ska gå bra. Nej, Herren regerar. Efesierbrevet 1:11 säger att han utför allt efter sin vilja och sitt beslut. Och Romarbrevet 8:28 säger klart och tydligt att Gud samverkar allt till det bästa för den som älskar honom. Han är aktiv i sitt styre i varje ögonblick under varje dag.
4. Gud regerar över allt
För det fjärde: han regerar över allt. Texten nämner inga gränser för hans makt. Det står inte att han bara regerar där alla villkor är uppfyllda. Det står inte att han regerar bara om du i ditt hjärta har gett honom tillåtelse att regera. Nej, det står att Herren är kung. Utan inskränkningar. Han regerar över nationer. Han regerar över naturen. Han regerar över sjukdomar. Han regerar över alla omständigheter. Han regerar över dem som är födda på nytt och han regerar över dem som är förlorade. Han regerar över mänskliga förnuft och mänskliga hjärtan. Han regerar över mänskliga viljor. Det finns inte en atom i universum över vilken Gud inte har oinskränkt makt. Efesierbrevet 1:11 säger ”allt”. Han utför allt efter sin vilja och sitt beslut.
Ordspråksboken 21:1 säger,
Ordspråksboken 21:1 (SFB-15)
1Kungens tankar är som vattenflöden i Herrens hand,
han leder dem vart han vill.
Ordspråksboken 16:33 säger,
Ordspråksboken 16:33 (SFB-15)
33Lotten kastas i knät,
men avgörandet kommer alltid från Herren.
Varje liten aspekt av detta universum är helt i Guds hand och han uppfyller sina syften i allt. Allt samverkar till Guds ära och till det bästa för hans folk.
5. Gud regerar med auktoritet
För det femte: Gud regerar i majestät. Vi ser i den andra raden i den första versen att han ”är klädd i höghet.” Det innebär att han har kunglig beklädnad, det vill säga en klädnad som är lämplig för en kung. Det innebär att han är redo att regera. Han ligger inte i sängen och sover. Han är inte på semester. Nej, han är iklädd den dräkt som en kung är iklädd när han sitter på sin tron och aktivt utövar sin makt. Han regerar över allt och han gör det med auktoritet. Han gör det inte som en konstruktör som har byggt något som han sedan testar och hoppas att det ska hålla. Nej, han utövar sin makt transcendent, med den makt och auktoritet som är lämplig för kungars Kung och herrars Herre.
6. Gud regerar i sig själv
För det sjätte: Gud regerar i sig själv. Titta på den andra raden i den första versen. ”Herren är klädd och rustad med kraft.” Det står som ett reflexivt verb – Herren har klätt sig själv. Han har alltså inte fått sin makt och auktoritet av någon annan. Han har den i sitt eget väsen – man skulle till och med bättre kunna säga att han är makt. Hans makt tillhör honom själv och endast honom.
Poängen med den här raden är att när han regerar är det inte som en mänsklig kung som bara bestämmer saker, men som sedan överlåter till andra att verkställa det han har bestämt. En mänsklig kung är ingenting utan sin armé. Men här står att Herren är klädd och rustad med kraft. Det innebär att han inte behöver någon armé. Det finns ingen makt som kan hindra honom eller ens störa honom. Han bestämmer vad han vill och han verkställer vad han har bestämt.
Han är den Allsmäktige. Att han är allsmäktig innebär inte att han har en del makt eller att han har mycket makt, eller att han har den mesta makten eller att han är väldigt mäktig. När Gud kallas för den Allsmäktige innebär det att han har all makt. Det finns ingen makt i universum utanför honom, utan den makt han låter andra utöva sekundärt och under hans herravälde. Vilket innebär att allting inte bara kan samverka utan att det faktiskt samverkar för att uppfylla hans syften. All makt som du har och all makt som världens ledare har är en makt som kommer från honom. Det finns ingen makt som kan motverka hans syften, varken i historien eller i ditt liv.
7. Gud regerar orubbligt
För det sjunde: Gud regerar orubbligt. Han regerar oföränderligt. Inför den sista raden i den första versen har översättningen utelämnat ett litet prefix i hebreiskan som betyder ”ja” eller ”sannerligen”. Det betyder att det är ett trovärdigt påstående. Så en mer ordagrann översättning skulle vara ”ja, världen står fast, den vacklar inte.”
Det är ett passivt verb som låter oss förstå att all världens fasthet är en avhängig fasthet som kommer från det faktum att Guds tron, det vill säga Guds herravälde, står fast.
Gud har skapat allting ur ingenting och gjort det fast. Han har satt upp bergen och han har gjort djupen och han har satt en gräns för havet. Det är Gud som har satt jorden på sin axel och satt allting i rörelse. Han har satt upp lagar för naturen: matematik, termodynamik och gravitation. Det ligger fast, och all dess fasthet, säger psalmen, beror på att Guds herravälde är fast.
Dessutom innebär det att han regerar evigt. Vers 2 säger,
Psaltaren 93:2 (SFB-15)
2Din tron står fast sedan urminnes tid,
du är av evighet.
Det innebär att Gud inte är någon nykomling på arenan av världsherrar. Hans välde är sedan urminnes tid eftersom han är evig. Han har regerat sedan innan världens grund blev lagd och han kommer att regera i all evighet. Psalm 90:2, ”från evighet till evighet är du, Gud.”
Vänner, det här är den Gud Bibeln talar om. Det är den Gud är värd allt vårt lov. Han har bestämt dagen då vi föddes och han har bestämt dagen för vår död. Och han har bestämt alla dagar däremellean. Han har förberett goda gärningar för oss att vandra i. Han har bestämt var vi ska födas och vilka föräldrar vi ska ha och vilket kön vi ska ha och vilken etnicitet vi ska ha och alla de oräkneliga omständigheter som präglar våra liv. Det är Gud, i sin försyn, som regerar över allt. Bara det faktum att du är här och firar gudstjänst idag är ett uttryck för hans suveräna plan i att han har gett dig ett hjärta som slår och lungor som andas och han har lett dina steg. Det är Guds suveränitet.
II. SYNDENS UPPROR
Vi går vidare till en andra punkten, ”syndens uppror mot Gud”.
I verserna 3-4 ser vi hur hela världen reser sig i uppror mot Gud. Det verkar inte finnas någon ödmjukhet inför Guds herravälde, däremot bestörtning och uppror. Det framställs i psalmen med bilden av havets mäktiga och kaotiska vågor. Jag läser tredje versen.
Psaltaren 93:3 (SFB-15)
3Strömmarna höjer sig, Herre,
strömmarna höjer sin röst,
strömmarna höjer sitt dån.
Det är bilden av mänskligheten. Av varje generation. Av varje folkslag. Det beskrivs som flodvågor av ondska som reser sig mot Gud och som gör allt i sin makt för att störta honom från hans herravälde. De verkar representera olika tidsepoker: de har höjt sig i det förflutna, de höjer sig nu och de kommer att höja sig i framtiden. Det är en maktkamp som beskrivs i bilden av vilda vågor som slår mot klipporna. Frågan är vad som kommer att ge vika, vågorna eller klipporna?
Vers 4 säger,
Psaltaren 93:4 (SFB-98)
4Men mäktig är Herren i höjden,
mer än bruset av väldiga vatten,
mer än havets mäktiga bränningar.
Hör ni att det verkar vara en maktkamp som tar sig i uttryck av ljud? Havet har bruset av väldiga vatten, av mäktiga bränningar. Här har vi världens högmod när man hånar och sätter sig upp mot Gud. När man skryter om sin storhet och lever som om allt berodde på en själv och som om man själv vore herre och frälsare. Det är arrogansen i att försöka leva självständigt i ett liv utan Gud. Det finns kraft och attraktion i ett sådant liv. Det kan verka imponerande för många. Det är vad mänskligheten vill.
Men här säger texten att Herren i höjden är mäktig. Mer än bruset av väldiga vatten. Mer än havets mäktiga bränningar. Guds tron kan inte rubbas. Historiens riktning kan inte ändras och Guds eviga rådslut kan inte omkullkastas. Guds rådslut står fast och det finns ingen reservplan. Han ändrar inte sina syften. Våra planer måste ge vika för Guds planer. Han använder sig till och med av ondskan i världen för att fullborda sina eviga syften. Vad de menar för ont menar Gud för gott.
Så – det var Guds suveränitet och syndens uppror. Låt oss nu titta på den femte versen som talar om Guds sanna ord.
III. GUDS SANNA ORD
Psaltaren 93:5 (SFB-98)
5Dina vittnesbörd är alltigenom sanna.
Helighet tillhör ditt hus, Herre, för alltid.
Det kan verka som att den här versen kommer från ingenstans, apropå ingenting. Men jag skulle tro att poängen är att Gud utverkar åtminstone en del av sin makt och framförallt gör den känd genom hans vittnesbörd som är alltigenom sanna.
Det handlar alltså inte om människans vittnesbörd utan om Guds vittnesbörd. Det är ett ord som används i Psaltaren som synonym för Guds nedskrivna ord. Det används 13 gånger i Psalm 119 och en gång i Psalm 19. Det handlar om att Gud själv vittnar som sitt ords sannfärdighet. Att ordets löften är sanna, att ordets varningar är sanna; att allt det påstår är alltigenom sant.
När någon ger sitt vittnesbörd märker vi av en kraft i det. Det påverkar den som lyssnar. När någon blir döpt och ger sitt vittnesbörd är det till stor uppmuntran och uppbyggelse för församlingen. Det är underbart att höra vad Gud har gjort i en människas liv.
Men hur mycket mer kraft och uppbyggelse är det inte när Gud ger sitt vittnesbörd? När Gud talar till oss genom sitt ord – det bygger upp och det river ner och det skiljer själ och ande, led och märg och det dömer över hjärtats uppsåt och tankar. Psalmisten säger att Guds vittnesbörd, Guds ord är alltigenom sant. Alltigenom sant. Överflödande sant. De är lika sanna idag som de var för 5000 år sedan och de kommer att vara lika sanna i alla framtid. Rätt kommer alltid att vara rätt och fel kommer alltid vara fel. Guds sannfärdighet är oföränderlig och evig.
Jesaja 40:8 (SFB-15)
8Gräset vissnar, blomman faller av,
men vår Guds ord består för evigt.
Gud har fastställt sina vittnesbörd. Och vilken verkan har dessa vittnesbörd?
Guds heliga ord, genom den helige Ande, verkar helighet i de som tar emot det. Så han säger att ”helighet tillhör ditt hus.” När psalmisten talar om ”hus” handlar det inte om Guds tempel här utan snarare hans hushåll, vilket vi också ser i Efesierbrevet 2, om församlingen.
Gud verkar fram helighet i församlingen genom sitt ord. Han regerar bland annat genom att hans vittnesbörd förkunnas. Det kommer från Guds tron och det återvänder inte utan att ha fullgjort sitt syfte, som är helighet i hans folk. Jesus säger i Johannes 17:17, ”helga dem i sanningen: ditt ord är sanning.”
Det här är en helighet som tillhör Guds hushåll för alltid. Det är en bestående verkan som pågår i Guds folk, från generation till generation. Det skapar en förändring i våra liv; inte för ett ögonblick eller för en tid, utan en förändring som består för alltid.
AVSLUTNING
Vänner, här finns hopp och tröst. Våra liv är helt och hållet i hans händer. Det finns så mycket vi aldrig kan kontrollera, men han, som vet långt bättre än oss, har kontroll på allt.
Men vi kan inte lämna den här psalmen utan att se kopplingen till Kristus. Aposteln Johannes talar om honom som Guds ord genom vilket allting blev till, och i Bibelns sista bok kallar Johannes honom för ”det trovärdiga vittnet” och ”härskaren över jordens kungar”. Och i det 19:e kapitlet som beskriver Jesu återkomst står det att han heter ”trofast och sann”, att han har många kronor på sitt huvud, vilket är en symbol för att han är alla kungars kung. Och på sin höft har han ett namn skrivet, ”Kungars Kung och herrars Herre.”
Vänner, vi har talat om Bibelns Allsmäktige Gud. Men det är Kristus som gör honom känd. Vi kan inte veta vem Fadern är utan Sonen. Och det är genom Kristus vi kan veta att denne allsmäktige Gud är för oss. Så älskade han världen att han utgav sin Enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv.
Så om vi söker hopp är det Kristus vi söker. Han är vägen. Om vi söker tröst är det Kristus vi söker. Han är sanningen. Han är det trovärdiga vittnet, han är trofast och sann. Och han är livet. Genom tron på honom förenas vi med honom och får del av allt som är hans. Och då kan vi vila i det faktum att allt, precis allt, samverkar till det bästa för oss som älskar honom.
0 kommentarer